Batterier
El-Kretsen har ungefär 5 000 batteriholkar. Tillsammans med inbyggda batterier som tas ut ur insamlade produkter samlar vi årligen in cirka 3000 ton batterier. Alla batterier förbehandlas innan dess material går vidare för omhändertagande eller materialåtervinning.
- Förbehandlarna sorterar batterierna efter storlek och innehåll. I ett första steg filtreras knappcellsbatterier ut. Vissa av dessa innehåller små mängder kvicksilver. Läs mer om dem nedan.
- Därefter sker manuell sortering i olika fraktioner beroende på innehåll. En del av dessa, till exempel kadmium sorteras ut för att fasas ut ur kretsloppet. Andra, till exempel Litium sorteras ut för materialåtervinning.
- Cirka 80 procent av alla batterier som samlas in är alkaliska engångsbatterier.
- Respektive fraktion krossas och hanteras i slutna system. För exempelvis Litiumjon är det viktigt att skilja metallhöljen och reaktionskänsliga material på ett säkert sätt för att materialen skall kunna återvinnas. Alkaliska batterier består i huvudsak av metall, plast samt en massa av organiskt material. Genom processen sorteras metall och plast ut för återvinning medan det organiska materialet omhändertas som farligt avfall.
Alkaliska batterier – Våra vanligaste
Av alla batterier som samlas in i Sverige är den största delen Alkaliska, hela 75%. Alkaliska batterier är de vanligaste engångsbatterierna du sätter i till exempel din brandvarnare, fjärrkontroll, eller leksak. De kan vara runda, fyrkantiga eller stavformade, men har alla gemensamt att de inte går att ladda upp igen. Sedan 2009 återvinner man alla alkaliska batterier, framför allt metallhöljet runt om. Innehållet består till stor del av zink och mangan och kallas för ”den svarta massan”. Just nu återvinner man metallhöljet runt om och en stor del av zinken men man forskar fortfarande på hur en större del av innehållet skulle kunna tas tillvara.
Det här innehåller ett alkaliskt batteri:
Mangan (katod): 37%
Järn: 23%
Zink (anod): 16%
Papper och plast: 24%
Litiumbatterier – De moderna batterierna
Det finns flera slags litiumbatterier, men det är framförallt två typer man stöter på i vardagen.
Primärlitium, som inte går att ladda upp, och litiumjon, som är uppladdningsbara.
Primärlitiumbatterierna är väldigt små och ovanliga och finns i klockor, datorer och leksaker. Eftersom de är så små är de ganska svåra att återvinna. Därför gör man ny energi av dem istället.
Den andra gruppen, litiumjon sitter i moderna laptops, telefoner, spel, m.m och i eldrivna fordon. Det är den bästa batteritypen på marknaden idag, både när det gäller kraft och miljö. Hela 90 procent av de vanligaste litiumbatterierna går att återvinna.
Det här innehåller ett litiumjon-batteri:
Aluminium: 15-25%
Koppar: 5-15%
Litium: 1-10%
Kobolt: 1-15%
Nickel: 1-15%
Järn: 1-20%
Papper och plast: 6-15%
Kadmiumbatterier – Miljöbovar
Kadmiumbatterier (eller nickelkadmiumbatterier som de också heter) innehåller den farliga tungmetallen kadmium. Som tur är, är de ovanliga idag. Det beror på att man har lagt på en miljöskatt på kadmiumbatterier, vilket gör dem dyrare för tillverkare att montera in i sina prylar än andra mer miljövänliga batterityper. En annan anledning är att det har kommit kraftfullare batterier på marknaden, till exempel litiumbatterier. Men kadmiumbatterier kan ändå dyka upp i äldre prylar, till exempel gamla datorer, telefoner och verktyg.
Det här innehåller ett nickelkadmiumbatteri:
Järn: 40%
Nickel: 22%
Kadmium: 15%
Papper och plast: 23%
Nickelmetallhydrid -Kadmiumbatteriernas ersättare
När man slutade använda kadmiumbatterier kom en ersättare som heter nickelmetallhydridbatterier.
Nickelmetallhydridbatterier är ofta uppladdningsbara, och kan se ut som vanliga alkaliska batterier, alltså stavformade, men kan alltså laddas upp igen i en laddare.
Nickelmetallhydridbatterier innehåller inga tungmetaller, men de ska så klart också raka vägen till holken eller ÅVC när de inte går att ladda igen. De är nämligen återvinningsbara till upp till 90 procent.
Det här innehåller ett nickelmetallhydridbatteri:
Nickel: 33%
Järn: 30%
Lantanid: 10%
Kobolt: 3%
Mangan: 1%
Zink: 1%
Blybatterier – Stora och tunga
Blybatterier är vanligt förekommande i våra bilar, men kan också finnas i en del trädgårdsredskap och mopeder. Stora batterier lämnas in till en återvinningscentral eller i samband med att du köper ett nytt batteri i en butik eller bensinmack till exempel.
När batterierna kommer till anläggningen töms de på svavelsyra, som genom tillförseln av natriumhydroxid kan neutraliseras till vatten. Blycellen matas in i en masugn. I denna termometallurgiska process utvinns bly, skärsten och slagg. Blyet legeras och säljs vidare, medan slagget och skärstenen deponeras i Boliden-Bergsöes egna deponianläggning. Återvinningsgraden för blybatterier ligger på 65–74%, och det lagstadgade kravet är på 65%.
Elbilsbatterier
Batteriet kan stå för hela 30% av en eldriven personbils vikt. Det är inte ovanligt att batteriet väger mellan 300–600 kg. I eldrivna truckar, maskiner och lastbilar kan batteriet variera ännu mer i vikt.
Elbilsbatteriet packas i en säker transportlåda och körs av en särskilt utbildad transportör.
Batteriet töms på ström, om möjligt säkerställer vi att elen som finns kvar i batteriet används lokalt. Sedan monteras batteriet ned manuellt.
De olika komponenterna sorteras och behandlas i flera steg för att ta tillvara på så mycket av materialet som möjligt. Det material som inte går att återanvända återvinns eller tas om hand på bästa sätt utifrån miljömässiga krav.
Kvicksilverbatterier
Batterier med tungmetallen kvicksilver finns framför allt i vissa knappcellsbatterier. De är runda och små och kan sitta i allt från klockor till sjungande tårtljus och fjärrkontroller. Kvicksilver är ett grundämne som inte kan brytas ner utan lagras i mark, vatten och i levande organismer. Det är farligt för miljön och för människors hälsa. Sedan oktober 2015 är det i Sverige förbjudet att sälja batterier och produkter som har inbyggda batterier som innehåller mer än 0,0005 viktprocent kvicksilver. Däremot är det tillåtet att sälja de batterier som ännu finns i lager.
El-Kretsen samlar in batterierna dels genom landets alla batteriholkar och dels genom att manuellt plocka ut dem från de produkter som samlas in. Olika batterisorter sorteras efter sitt kemiska innehåll för att sedan kunna materialåtervinnas eller i kvicksilvrets fall omhändertas för utfasning ur kretsloppet. Knappcellsbatterier sorteras genom ett skakbord där de under en viss storlek sorteras ut i en egen fraktion. Som en försiktighetsåtgärd hanteras alla små knappcellsbatterier i samma process trots att endast en del av dessa innehåller kvicksilver.
För att ge en uppfattning om hur vanligt det är med kvicksilver bland vanliga batterier så kan man säga att av 2000 kg blandade batterier som kommer in till våra sorteringsanläggningar så är cirka 1 kg sådana som innehåller kvicksilver. Mängden metalliskt kvicksilver i detta kilo uppgår till några enstaka procent. Totalt hanterar vi varje år cirka 3500 ton batterier. Knappt två ton av dessa är sådana som faktiskt innehåller kvicksilver.
För avfall vars innehåll överstiger en viss mängd kvicksilver finns det lagar om att och hur sådant ska slutförvaras. I Sveriges fall är det underjordsförvaring som gäller men någon sådan finns (ännu) inte i landet. Sedan 2014 skickas alla kvicksilverhaltiga batterier som El-Kretsen samlar in till Fortum Waste Solutions i Kumla. Där har batterierna mellanlagrats i väntan på hantering/stabilisering av kvicksilvret för att i nästa skede slutförvaras. Bland annat används tidigare saltgruvor i Tyskland för slutförvar. I dagsläget står Ekokem mitt i en upphandlingsprocess för vilken aktör som ska behandla deras kvicksilverhaltiga avfall i fortsättningen. För att säkerställa korrekt hantering planerar man att göra revisioner på den aktuella anläggningen. Dessutom kommer hela processen att hållas inom EU för att säkerställa att samma regelverk gäller för alla inblandade aktörer. El-Kretsen har en tät dialog med Ekokem för att säkerställa säker och miljöriktig hantering av de kvicksilverhaltiga batterier vi samlar in.