400 ton elavfall per dag

Vårt engagemang slutar inte vid själva insamlingen. Tvärtom är det då den viktigaste delen av vårt arbete tar vid – att sanera produkter från miljöfarliga ämnen och skicka tillbaka så mycket material som möjligt för nyproduktion. Nästan 100 procent av all konsumentelektronik samlas in i El-Kretsens regi, så visst har vi belägg för att vår verksamhet har betydelse för Sverige och för miljön. På den här sidan har vi samlat information om vårt och andras arbete inom återvinning och den miljönytta som vi, tillsammans med vår omvärld, dagligen är med och skapar.

Trender och lärdomar

Var det bättre förr? Ja, i alla fall för de som ville tjäna pengar på materialet i elavfall.

I dag ser vi att plaster ersätter metaller och att produkterna som samlas in blir allt lättare, samtidigt som de består av fler sammansatta material. Legeringar och laminat är ett resultat av hur utvecklingen gått framåt i produktionsprocessen, men det är också en utmaning ur ett återvinningsperspektiv. Att skilja materialen åt och återskapa dem i sin ursprungliga form är ofta tekniskt svårt och energikrävande. Det här är stora frågor för branschen som helhet, och viktigt att diskutera och utreda för att vi tillsammans ska kunna skapa en effektiv materialåtervinning av morgondagens produkter.

-
-

Diverse elektronik utveckling styck mot kilo​

Här blir skrot till statistik

Hur många mobiltelefoner samlar vi in på ett år? Vad är medelåldern på alla TV-apparater som slängs? Hur mycket väger en genomsnittlig bur full av elavfall?

Ser du statistik på elavfall inom Sverige är det stor chans att den kommer från vår egen analysanläggning. Hit kommer omkring två procent av all insamlad småelektronik för att bli till statistik och därmed kunskap. Kunskapen använder vi för att våra förbehandlare ska få rätt ersättning för sitt arbete, men också för att se hur vårt elavfall förändras över tid. Bland annat gör vi löpande mätningar på materialslag, snittålder och vikt per produkt.

Läs mer »

Funktionstest

Vi vet att många elprodukter får ett andra eller tredje liv via secondhand-marknaden. Många kommuner har också utökat sin verksamhet på återvinningscentralerna med återbruk där man kan lägga fungerande prylar som andra kan ha nytta av. Men hur mycket av det som slängs i El-Kretsens behållare fungerar egentligen? För att få svar på frågan gjorde vi ett funktionstest under 2015 där vi gick igenom två ton småelektronikavfall.

Läs hela rapporten »

Ålder på insamlat material

Ungefär 79 procent av alla TV-apparater som samlas in är så kallade tjock-TV-apparater, trots att det var många år sedan de sista exemplaren lämnade butikshyllan. Det säger något om hur lång tid det tar innan vi klassar våra ägodelar som avfall och slutligen lämnar in dem för återvinning.

Tabellen visar medianålder för några produkter som är vanligt förekommande hos oss.

Materialinnehåll i olika produkter

Materialsammansättning varierar från produkt till produkt men också över tid. För oss är det värdefullt att ha kunskap om innehållet i det vi samlar in och återvinner. Dels för att kartlägga eventuella farliga ämnen som kräver särskild hantering, men det finns också en ekonomisk aspekt av att studera vad som innehåller ett värde och vad som enbart medför kostnader i återvinningsprocessen.

Produktbladen nedan är exempel på hur enskilda produkter har plockats isär för att sammanställa data över materialinnehåll och produkternas ålder.

Analys över insamlade dammsugare.

Analys över insamlade stationära datorer.

Analys över insamlade bärbara datorer.